Igår gick vi upp oförskämt tidigt för att åka till Tokyo Sky Tree. Det är världens högsta torn och har bara varit öppet för besökare i några veckor, så kön brukar tydligen vara några timmar lång. Vi slapp det som tur var!


Det var Haruka som tog med oss dit, en tjej jag träffade genom appen Wander.


Allting såg extrem litet ut från 350 meter upp i luften! Man kunde ta ytterligare en snabb hiss upp till 450 meters höjd, men vi skippade det eftersom vädret inte var så pass klart att man skulle se längre ändå.


På ett ställe fanns det golv som var gjort av glas. Små barn och gamlingar vågade inte stå på det, men den här lilla killen lade sig till och med på mage för att kolla ner.


Efter en fika åkte vi till Tsukishima, en stadsdel som ligger väldigt avsides men är känt för sina monjayakis. Det är ungefär som okonomiyaki (japansk omelett) fast plattare och mer vätska. Oerhört gott var det.


Snart var det dags för ännu en fika, man ville inte vara utomhus för att det var så fruktansvärt varmt. Vi åt bakelser på Tokyo Sweets Factory i Jiyugaoka och läste (tittade på bilderna) i fina magasin.


Emil åt en kaka som smakade exakt som pannkakstårta!


Efter att Haruka hade åkt till sin skola åkte vi hem och sov en liten stund. Verkligen inte vana med att gå upp 06:30 på semester. På kvällen gjorde vi en barrunda i Shinjuku och träffade fina människor, senare avslutades allt såklart med karaoke!